Ni vet när man har möten eller tvingas se någon presentation , helst i Powerpoint och någon medioker manager ska peppa åhörarna tills det blir sektmötesstäming och i deras ideala värld reser sig alla i stående ovationer och jubeltjut! Inte min grej alls, men jag sitter och småler varje gång de kör sina presentationer ur ett ironiskt perspektiv, det är ganska underhållande.
Jag gillar mitt nya jobb (sen 3 1/2 månader) fortfarande men ibland blir cheferna så fyllda av sig själva och deras inställning och det välbekanta uttrycket så många företag besvänger sig med: Vi är en som en stor familj!
Men kom igen, det är dags att hitta på något nytt nu. Fast en likhet kan man se: Man väljer inte sin familj och har man inte så mycket inflytande väljer man inte heller sina kollegor..
En av mina chefer som jag kallar "Superlativchefen" är en av dem. Han säger med beundrande uppspärrade ögon att det är HELT amazing here. Having the chance to work with such motivated, intelligent team (OK jag är ju faktiskt intelligent :) and this great company, only the sky is the limit. Han är schyst och kul men jag har ibland svårt att ta honom på allvar.. Det är en kille som jobbat upp sig, ingen direkt utbildning och det märks. Det är bra att folk får chans att jobba upp sig, men i en högre chefsposition bör man vara lite mer utbildad och inte bara lärt av andra och haft tur på vägen upp.
Det blir liksom lite tunt och ostrategiskt ledarskap..
Man behöver inte ha gått en 5 årig universitetsutbildning för den sakens skull. Fast den här killen har grejer som jag gillar med. Han är väldigt kommunikativ och folk som har jobbat upp sig från golvet har oftast mycket mer tolerans med att man faktiskt gör misstag och hur man på ett bra sätt tillsammans löser situationen.
Chefer gillar att svänga sig med trendiga ord och uttryck. Så jobben som läggs ut på nätet:
De kommer på någon klatchig titel som External Communications Analyst eller Accounts business officer, oftast svårt att bedöma vad det är för jobb man faktiskt söker.
Den vi söker är:
Pro active och har:
Hands on mentality
Excellent excel skills
Execllent communication skills
Stress resistant
Team player
Able to work independently
Accurate
Interpersonal skills
Willing to walk the extra mile
No 9-5 mentality
Kan du finna dig själv i ovannämda krav då söker vi DIG!
Sen är det dags för intervjun med någon manager som har överdrivit sin viktighetsnivå, ställer lite frågor om vad kandidaten gjort innan sen kommer höjdpunkterna: Nämn 3 svaga och starka punkter hos dig själv. Och var är du om 5 år?
Otroligt förutsägbart och jag ser nästan ned på de som fortfarande ställer frågan om 3 svaga och starka punkter. Den andra frågan kan jag förstå.
Kom med något konkret och verkligt. Överraska, få kandidaten att tänka till lite på plats! Jag kan rabbla massa grejer, det säger ju ingenting om mig mer än att jag är så pass normalbegåvad som fattar vad den som intervjuar vill höra och att jag kan läsa kraven.
Egentligen behöver man inte ställa så svåra frågor, lite beroende på vilken tjänst man intervjuar för, men jag lägger ned ganska mycket vikt på hur de svarar och på frågorna de själva ställer om jobbet. Är de nervösa eller inte, kan de fantasifullt svara på en standard fråga som kanske leder till liten diskussion?
Jag är ingen rutinerad intervjuare men jag lär mig ganska mycket och min team leader kan vara rätt hård ibland. Men det är bra för hon vet i alla fall vad hon vill ha.
En sak man upptäcker som gäller överallt är att klicken och om man förstår varandra eller inte är bland det viktigaste. Där kommer intuition in. Är det ett yrke som kräver specifik utbildning är det relevant och ett krav, men utan klick och passande personlighet kommer det ändå inte gå i längden om man ska jobba i ett team..
måndag 19 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hah, men du ska bara veta hur många som faktiskt inte kan ge ett rakt svar när man frågar om 3 svaga och starka punkter under en intervju.
SvaraRaderaEn del kan inte förmå sig att säga något negativt om sig själva!
Personligen tycker jag det säger en hel del om en kandidats erfarenhet både med intervjuer och med att förbereda sig ordentligt för vilken uppgift som helst, deras inlevelse- eller i värsta fall improvisationsförmåga.
Helt rätt :) Själv har jag 3 standardpunkter, eller 6 då. Om man ska vara lite smart så måste man ju tänka ut att svaren inte ska vara till nackdel. Jag kan inte säga att jag är rätt lat ibland och enda anledningen till att jag överhuvudtaget jobbar är att jag vill ha pengar så jag kan göra massa roliga saker :) Men jag håller med dig! Det handlar om så många saker.
SvaraRadera